.

Jag fattar inte hur jag har klarat mej utan Gabriella i ett år. Jag måste ha förträngt hur mycket jag verkligen behöver henne. Det är liksom omöjligt att sluta prata om/tänka på vad jag gjorde under vårt swine break och jag får liksom lite ont i magen över att det ska ta så lång tid tills jag ska få träffa henne igen. Så lång tid? Man skulle kunna tro att en månad lite drygt inte är något alls inget jämfört med de senaste nio månaderna jag vart utan henne, men det är liksom fel. Jag hade glömt bort och nu blev jag påmind och just nu känns en månad och fem dagar som en halv evighet (om inte mer). Jag saknar mitt underbara, snarkande matvrak mer nu än någonsin innan. Jag känner mej ensam fastän jag hängt med Chandler och har haft en rätt kul dag. En liten bit av mej (man skulle kunna kalla den Gabbiebiten och den är mycket viktig för att jag ska fungera) är inte med mej längre och tomheten den lämnat efter sej är stor. Jag vill vara med Gabbie och jag vill vara med henne nu. Tack.

Efter skolan idag var det Taco Tuesday med Chandler och en av våra Young Life leaders, Lisa. Trevligt, särskilt då jag såg en mycket söt kille med en väldigt sexig bonnabränna (inte sarkastisk, jag menar det).

Florida uppdatering får komma då jag inte blir lika depp av att tänka på Gabbie och hur mysigt vi inte kommer kunna ha det igen förens vi kommer hem (ursäkta konstig mening, probably didn't make any sense). Kanske i morgon, kanske inte. Får försöka skärpa mej. Bra sak är att det bara är 17 dagar kvar i skolan.

<3